Det Lysande och det Belysta  

Dagsljus som metod och verktyg för arkitekten i designprocessen          

Projektet syftar till att utveckla nya dagsljusmetoder utifrån ett gestaltningsperspektiv med avstamp i dagens arkitekturutmaningar där dagsljusets dynamiska karaktär undersöks som en tidsbaserad kvalitet i historiska, samtida och framtida rum. Projektet kombinerar arkitekturhistoria, belysningsvetenskap och konstnärlig forskning och ska bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen. Stor vikt läggs på det pedagogiska inslaget – hur kunskapen om ljus kan förmedlas och fördjupas i arkitekturuppgiften.

Samtida arkitektur har i mycket släppt ljusbehandlingen som rumslig kvalitet. Komplexa program och ekonomiska krav har skapat djupare byggnadskroppar, dagens energikrav nya ramar för utformning av fasader och ljusinsläpp och snabbt framväxande miljöklassningssystem använder avancerade beräkningar för att kvantifiera energi och dagsljus. Ökad kvantifiering betyder också en ökad tilltro till ljusforskning baserad på detaljseendets villkor, vilket inte inbegriper rumsliga kvalitéer. Sammantaget har detta ett stort inflytande över arkitektens arbete och över byggnadsutformningen. Nya angreppssätt och metoder behöver därför utvecklas så att ljusföringen stärker människans upplevelse av rum.

Projektet delas i tre delar: Ljusets gestaltningsteori, Ljusets arkitekturhistoria och Arkitektens laboratorium. Arbetet baseras på fallstudier av historiska och nutida rum med fokus på dagsljusets behandling.

Dagsljusets dynamik spelar en unik roll i arkitekturen genom sin förmåga att ge information om tid och plats. På nordliga breddgrader är ljusets föränderlighet extra påtaglig vilket ger arkitekturen en särskild möjlighet att arbeta med ljusets skiftningar. Fallstudierna undersöker hur detta visar sig i arkitekturutformningen och möjliga metoder för att arbeta med ljus som en integrerad del av det byggda. En förutsättning för projektet är studier i dagsljusets naturliga rörelseväxlingar. Ljus är skallöst och testas i realtid genom fysiska modeller, fullskaletester och iscensättningar.

Det saknas en teoribildning som visar på samband och dissonanser mellan visuella och fysikaliska begrepp för ljus. Parallellt med fallstudierna kartläggs begrepp för ljus från två olika discipliner, dels den konstnärliga dels den rent naturvetenskapliga disciplinen. Omgivningsseendet betydelse för vår läsning av rum och förhållandet till dagens kvantitativa krav undersöks.